tisdag 14 december 2010

Hoppas på en lugn och fin jul !

SJag tänker ganska ofta på hur det kommer att se ut framöver, allra helst nu till jul och nyår. Jag menar man vill ju kunna knyta dom högtiderna till något positivt och roligt. Hoppas att han där upp är md mig, så att vi får fira en mysig jul här hemma trots allt elände.



Julen hoppas jag att vi alla får fira här hemma ihop med hela familjen och inte på något sjukhus ? Men jag är lite orolig för Linda, eftesom hon inte är så pigg och har ständigt ont överallt. Men samtidigt så är hon oerhört envis och tålig så vi hoppas på det bästa. Men jag såg en film nu på tv ikväll, som hade ett inslag om en begravning. Sådana scener gör mig precis iskall och tom, eftersom jag ständigt tänker tanken om det inom en kort framtid händer något tråkigt. Men jag bestämde mig för ett tagsen att leva dag för dag. Och jag tror det är det bästa att ta varje händelse för sig och inte oroa sig i onödan även om det är hemskt lätt att gå och bekymra sig.

24 kommentarer:

  1. Helt rätt tänkt.... ta inte ut nåt i förskott o lev för dagen o gör det bästa av den.
    Förstår din vanmakt... är själv canceranhörig, fast i mitt fall är det min dotter som drabbats.
    Tänker mycket på er. O läser era bloggar varje dag.
    Massor av styrkekramar till er alla.

    SvaraRadera
  2. Oh, vad jag tänker på er och er framtid. Det riktigt skär i hjärtat när man förstår hur sjuk din fru Linda är. Livet är så fruktansvärt orättvist! Varför just Linda, som verkligen behövs för era små barn och i familjen och för dig?

    Jag har en liten fin dikt till dig med tanke på det du skriver om att fånga dagen och leva i nuet:

    "Den här dagen har du, den är din
    Du kan göra vad du vill med den
    Gårdagen har du haft, gårdagen kan du inte ändra
    Morgondagen har du inget löfte om
    Men den här dagen har du, så fyll den med innehåll,
    så att någon - ikväll - eller redan idag
    är glad att just du finns.

    Varm kram till dig och varma tankar och styrka till din familj
    Eva Li

    SvaraRadera
  3. Jag vill bara säga att jag tänker mkt på dig, din fru Linda och era barn. Livet är så grymt och jag beundrar er kämparglöd. Att finnas för varandra är ju det man vill, att finnas för varandra här och nu och för alltid.
    Varma tankar och styrkekramar till dig och din familj.
    Annika

    SvaraRadera
  4. Det är min övertygelse att han/hon däruppe är med dig och alla oss andra oavsett hur det går oss här i livet. Oavsett sjukdom, hälsa, framgång, olycka. Gud belönar inte somliga med hälsa och straffar andra med sjukdom. Vilken hemsk gud det vore i så fall! När det är sagt så önskar jag av hela mitt hjärta att du och din familj får fira en fin och lugn jul tillsammans. Kram, Mia

    SvaraRadera
  5. 19 dec förra året fick vi besked att vår älskade Lasse 25 hade en tumör på hypofysen.På julafton kom beskedet att det inte var livshotande. Vår bästa jul någonsin.Men på dem dygnen hann jag tänka mycket så jag förstår litet hur det känns.
    Han medicinerar ännu och är ännu inte frisk men har ett bra liv och en framtid.
    Läser era bloggar varje dag, det gör mig så ledsen. Men orkar ni leva i det måste vi kunna läsa om det.
    Varmaste tankar till er, vilken underbar familj.
    Ann Thörnquist Piteå

    SvaraRadera
  6. Tänker p dig o Línda o barnen flera gånger per dag och suckar till Gud för er. Ni är ej övergivna även om det kan kännas så. Alla som bryr sig om er är redskap,små budbärare från Gud.
    Men jag förstår dina tunga tankar. har ju själv kämpat med dem i två omgångar och vet ännu inte hur det går, om min behandling tar denna gång. Men man har bara löfte om en dag i taget. När min son fick veta att jag fått igen cancern sa han "mamma du måste lova att du inte dör. nej sa jag det kan jag inte lova för Dö kan man göra bara man går över gatan, men jag kan lova att jag ska kämpa." Jag tror det är viktigt att man ahr det perspektivet. Dagen idag är din, det är det enda man säkert vet. kram Kristina

    SvaraRadera
  7. Jag säger som Mads Mikkelsen i TV-reklamen:
    Livet är inte dagarna som passerar, det är dagarna man minns.
    Njut av varje dag, Lars, och bevara de fina minnena som ni har.

    Kram

    Lizen

    SvaraRadera
  8. Förstår verkligen den oro du känner. För två år sedan blev min man hjärtsjuk. Tillvaron hänger på en skör tråd...Det finns inget annat att göra än att ta en dag, en liten stund i taget.

    Var med min dotter i kyrkan i söndags...man fick tända ljus. Tänkte på dig, din fru och era barn. Önskar er allt gott!
    Ny styrka och ny kraft för varje dag! Carpe Diem

    SvaraRadera
  9. Tänker på er, hoppas att ni får en fin jul hemma.
    Med alla nära och kära runt omkring er........

    Kram Lotta

    SvaraRadera
  10. Hoppas verkligen att ni kan få en riktigt skön julhelg hemma allihop tillsammans!
    Tänker på er och skickar varma kramar! Sippan

    SvaraRadera
  11. Jag drömde och tänkte också jättemycket på begravningen och försökte trycka undan de iskalla känslorna hela tiden som hon fortf. levde. Men de fanns där hela tiden och jag var livrädd.
    Men du gör helt rätt, försök fokusera på en dag i taget och inte det som du vet komma skall. Du kan ändå inte göra någonting åt det nu, du kan bara njuta av det ni har!
    KRAM från Somris!

    SvaraRadera
  12. Lars, du gör rätt i att ta en dag i taget nu, njuta av den där brasan och de levande ljusen, att Linda och du kan sitta i soffan tillsammans, att hon kan vara med era barn en stund, att ni kan njuta av en kaka eller se en film tillsammans. Bara njut, registrera, memorera, ta kort på Linda, älska henne allt vad du kan. Jag tänker på er varje dag!

    Tusen kramar!

    SvaraRadera
  13. Ta varje dag som den är.du är en underbar person och pappa till dina barn.

    SvaraRadera
  14. Hej!
    Tror det ligger mycket i de orden som finns i psalmen Blott en dag: Som din dag så skall din kraft ock vara. Vi behöver inte oroa oss för hur vi ska klara morgondagen, den dagen-den kraften. Men lätt är det inte!

    Förstår (eller iallafall anar) den iskalla känslan inför det som kan komma. Men jag ville ändå säga att det kan vara bra att prata om det. Horribel tanke att prata om sin begravning, men det skulle underlätta för dig sen om du vet hur Linda tänker kring det. När man ska ta tag i en sån sak har man nyss upplevt någons bortgång o befinner sig i en slags chock. Att prata om begravningen innan tror jag kan vara skönt i efterhand för den som är kvar.

    Men, underverk har faktiskt skett många gånger i historien, och än har vi inte tappat hoppet om att sjukdomen kan stoppas.

    Kram från Maria i Huddinge

    SvaraRadera
  15. Vilken frustradtion det måste vara.. Hur förbereder man sej på att någon skall dö? Kan inte ens tänka mej tanken, något så fruktansvärt. Jag känner verkligen med dej och din familj. Hoppas på att ni får en fin Jul!

    Tänker på er! Önskar dej en fin kväll och Tack för att du delar med dej av livet!

    SvaraRadera
  16. Så klokt av dig, Lars! Ta vara på varje minut ni har tillsammans. Jag förstår att det lätt blir missförstånd och irritation när man lever i er situation men om du ibland blir arg på något Linda gör eller säger, försök att tänka att det är sjukdomen som handlar eller talar, inte din Linda. Håller med om att det kan vara klokt att prata om begravningen redan nu men om det känns alltför tungt, be Linda att hon skriver ner allt i ett brev som du kan öppna den dagen du behöver det. Jobbigt för henne också men förmodligen ändå skönt på något sätt. Jag tror definitivt att det finns någon som vakar över er, som ser till att ni fixar detta! Tänker på er varje dag! Kram.

    SvaraRadera
  17. Hej igen Lars

    Jag har just läst Lindas blogg och ser att hennes värden är så pass bra att hon får börja om med cellgifterna. Nu håller vi tummarna för att det ska funka bra.

    Över till något annat - pratar ni något om begravning? Min dotter skaffade ett vitt arkiv när hon var 18 och det känns tryggt för mig. Skulle något hända henne så finns det nerskrivet hur hon vill ha sin begravning.

    Kramar

    Annika

    SvaraRadera
  18. Jag vet precis hur du tänker.

    Att leva med vetskapen att man snart ska förlora en älskad person, att bli kvar här med sorgen, att behöva gå in i kyrkan och se kistan med denna underbara person i....

    Att veta att man ska behöva uppleva allt detta inom en kort tid är tortyr!
    Försök ta vara på varje dag, vilket ni säkert redan gör. Den dagen när Linda slipper ifrån denna smärtsamma värld kommer din sorg att fördjupas men även förändras, jag tyckte på ett sätt det var värre i slutet, när min mamma levde, än när hon faktiskt var borta....

    SvaraRadera
  19. Tänker på er flera gånger per dag, när jag äter frukost eller åker bil...hur har dom det i denna oerhörda kamp som tycks leda till en allt sämre Linda för var dag. Men jag ber till gudarna att ni får en julhelg som är så fin och minnesvärd och att barnen, du och Linda får allt det ljusa och vackra som hör julen till.

    Ta en dag i taget och om det behövs en timma i taget. Ta hjälp av när och kära, är helt övertygad om att de vill göra julen fin för hela familjen. Det finns inga måsten utan ta vara på varje dag fram till jul, det är också en fin tid, men jag förstår att dina tankar går runt...ska hon orka fram till jul?...men människan har en oerhörd förmåga att kämpa lite till och lite till hur jobbigt det än må vara....

    Tänd ett ljus och låt det brinna...låt aldrig hoppet försvinna...tänd ett ljus för allt du tror på...jag har hoppet att ni får ett bra tag till tillsammans.

    Vi är många, så många som är med er och sänder er ljus, hopp och kärlek!

    SvaraRadera
  20. Om jag vore du så skulle jag sjukskriva mej (för depression) och bara vara hemma och ta hand om Linda och barnen, varandra. Hon behöver dej och du henne. Ta vara på den tid ni har för en dag finns bara minnen kvar.

    Sänder dej många styrkekramar och kärlek!

    SvaraRadera
  21. Sänder en styrkekram till dej och jag håller min tummar för att ni får fira en hemma, hela familjen tillsammans! Du är otroligt stark och jag är en stor beundrare av både dig och din fru. Att ni båda bloggar om det ni tvingas gå igenom sprider medvetenhet! Stor kram!

    SvaraRadera
  22. Hej Lars,

    Gled in på din blogg av en slump. Förkyld, satt vid kaminen och surfade runt.

    Ovanligt med en anhörig -och man- som bloggar som du. Du delar med dig av tankar och frustration. Det är värdefullt.

    Att arbetet blir en ventil kan jag förstå. Nån stans måste man hämta kraft, ladda batterierna.

    Vill bara tala om att jag tänker på dig, på er.

    Själv bor jag söder om Falköping, har barn i din ålder.

    Bästa hälsningar från Annica

    SvaraRadera
  23. Jag tänker på Linda....jag tänker på dig.....jag tänker på alla barnen....jag tänker på alla runtomkring er.......jag tänker........
    Kram/Elisabet

    SvaraRadera
  24. Carpe diem må vara ett slitet uttryck, men ack så sant...det har jag lärt mig efter den oerhörda tragedi som drabbat mig...
    Styrkekramar....

    SvaraRadera