söndag 16 januari 2011

En helg som minst sagt varit fullspäckad !

Så var det söndag kväll igen då och man är trött och seg , precis som den där snön som också segar sig kvar fast det är 4 C. Men i alla fall så var helgen oerhört kämpig. I lördags var det barnkalas i Bankeryd hos familjen Lars Carlgren. Ja ni läste rätt ! Det är Lindas ena farbror Lasse, som har samma namn som mig. Så när man skämtar om det så är jag den yngre medans han då är den äldre. Men det var ett jätte trevligt kalas med mycket värme och trevliga gäster. Ja mycket värme ja, eftersom dom hade eldat i huset innan alla gäster kom dit så blev det bastuvärme av det hela. Men i alla fall så var det ett jätte mysigt 2 års kalas för lilla Vilma.

Vilma 2 år

Men efter det så åkte vi hem och snälla Magdalena Aamodt kom förbi och underhöll resterande av familjen medans jag kunde åka en kort stund ner till jobbet och förbereda lite inför återkomsten till jobbet imorgon bitti. Det ska bli skönt faktiskt att få lite avbrott från allt här hemma, även om inte alla här på herrens jord håller med mig. det finns dom som verkligen förstår att man i min sits behöver få lite tid att göra något annat medans andra tycker att man tänker på sig själv och bara är egoistisk. Men som sagt alla är vi olika, och tur är väll det. Men det är verkligen behövligt efter allt som varit och kommer ske framöver. För jag måste säga att det är verkligen inte lätt att hålla huvudet ovanför vattenytan i min sits. Och inte mina närmaste förstår ibland hur jag egentligen har det så vissa stunder blir det bara skitjobbigt alltihopa. Även om jag gör allt för att hålla skenet uppe så är det verkligen inte lätt. men jag försöker ändå att göra mitt bästa, vilket jag hoppas att dom flesta förstår ?

Idag däremot så var det en mysig dag uppe hos svärmor & svärfar som innebar allt från god mat till att jag var ute och lekte med barnen i snön medans hundarna kunde samtidigt springa av sig och nosa runt i skogen fritt. Ja och sen så blev det även ett besök hos snälla Emma Livf, som är en sådan super trevlig och mysig tjej ( kanske tant för hon är ju redan 31 fyllda ) Nejdå jag bara skämtade lite ! Hon är ingen tant men 31
har hon visserligen fyllt. men snäll och go det är hon i alla fall.

 Vår underbara vän Emma med en av sina döttrar.

Kvällen sedan slutade med första avsnittet av den efterlängtade serien Solsidan, som är så himla rolig. Man kan verkligen skratta åt den serien och njuta. Så nu väntar sängen tills imorgon bitti, då klockorna ringer och jag ska försörja lite folk med härligt gott Polarbröd återigen efter ett långt uppehåll för min del.

90 kommentarer:

  1. Å vart har du snott den bilden, gubbe ;) ?????

    SvaraRadera
  2. Vilken mysig helg ni verkar ha haft, härligt!
    Ta inte åt dig av dom däringa som inte fattar. Jag tycker du är fantastisk som kämpar på. Har varit där själv så jag kan väl säga att jag tror jag förstår. Det är ju inte lika för någon men det är ett sjuh..vetes jobb att trampa vatten samtidigt som man ska ta hand om hus, hem och barn.
    Hoppas du får en bra dag på jobbet imorgon!
    Krama din goa fru från mig med!
    Helen

    SvaraRadera
  3. Nu kan jag inte hålla mig längre, jag hade redan igår planer på att kommentera det du skriver på din blogg men efter din frus vädjan via hennes egen blogg (så pinsamt, för dig) känner jag att jag måste få säga några ord..

    Det där med att du behöver hjälp har vi hört länge nu, det är många som skrivit det i sina kommentarer till dig sista tiden. SJÄLVKLART behöver du hjälp, mest med att förstå att Lindas sjukdom inte är något du skall ta personligt men framförallt med att förstå att det INTE ÄR DIG det är synd om. Du skriver i din bloggbeskrivning att bloggen skall spegla dig som närstående till en cancersjuk men jag tycker den mest består av gnäll att du inte kan jobba och att du har ett hem, fyra barn och en hel del djur att ta hand om.

    Du kallade dig själv "hemsamarit" för ett tag sedan och det var ju onödigt, lika onödigt som att skriva i bloggrubriken gällande Lindas artikel i Mama att du "satt på dass" och läste den. Du är ingen hemsamarit, kanske jag måste påminna dig om att alla barn och alla djur är något du själv varit med om att skaffa, det är ingen som kommit och lämnat dem på trappan till ert hus, det känns lite som att du får det att låta så ibland.

    Inte en enda gång har du på bloggen skrivit att du är tacksam för allt du har, att Linda finns hos dig och att ni fortfarande kan vara tillsammans varje dag. Aldrig skriver du om att du överraskar henne med presenter eller blommor för att göra henne glad i kampen mot klockan och mot livets slut, för VARJE DAG kämpar hon för att leva vidare tillsammans med dig och era barn. Hon behöver uppskattnig och uppmuntran, dränk henne med det och sluta gnäll över att du måste ta hand om hem och barn, det måste vi alla. Du är frisk och kry, du har fyra underbara barn och tusen miljoner anledningar till att vara tacksam över det.

    Lindas blogg speglar hennes kamp för rätten till livet på ett underbart sätt, varje dag genomsyras den av att hon hoppas på ett mirakel för att få leva livet fullt ut. Aldrig någonsin skriver hon om att hon inte skulle finnas kvar, det finns inte på kartan utan hon lever och gör det VARJE DAG. Om du kikar tillbaka på din blogg och läser vad du skrivit så är det återkommande hela, hela tiden att du inte lever här och nu utan du är i framtiden när Linda eventuellt inte finns längre. Hur tror du det känns för henne när du skriver om hur det blir när hon är borta? Lev i nuet istället, sluta ta ut saker i förskott på ett nattsvart sätt, om inte för din egen skull så för dina barn och framförallt för Lindas skull.

    Jag vill också påminna dig om allt gott som Lindas sjukdom trots allt fört med sig. Hur många cancersjuka tror du får hjälp med allt från snöskottning, matlådor, hundpromenader, barnpassning osv? Tack vare Lindas blogg får ni massor med hjälp, till och med hjälp med pengar som tagit er ända till USA och på en härlig semester. Hur många cancersjuka (och andra svårt sjuka) har all denna "gratishjälp"..?

    Det är dags att ta sig i kragen nu, Linda skall inte behöva konkurrera med Polarbröd om din uppmärksamhet, du är hennes ÄKTA MAN och nu är det dags att visa det.

    Ha det bra och lycka till med livet!

    Kära hälsningar,
    Maria

    SvaraRadera
  4. Hej Lars!
    Hoppas du får en bra dag på jobbet men det är nog bra om du inte arbetar så mycket just nu.
    Kan du inte dela upp tiden med att arbeta ett par dagar i veckan och vara hemma resten? Ordna så ni får hemtjänst så att inte Linda behöver bry sig de praktiska sakerna?

    Du är frisk och borde klara av att ta skötseln av hemmets praktiska del utan några större problem, det får alla andra också klara av. Tänk på bl.a. alla ensamstående som både skall orka med arbete, barn och hem.

    Jaga tillhör dem som brukar ta dig i försvar när det ibland varit väldigt fula påhopp på ditt sätt att vara och skriva.
    Nu känner jag ändå att jag till mycket stor del håller med Maria som skrivit på ett väldigt bra och sakligt sätt.

    Det känns inte alls bra att Linda i sin blogg skall behöva be dig lyssna, inte bråka om praktiska saker och att mera leva i nuet!
    Vet att du har det jättejobbigt som anhörig men hur svårt det än är måste du leva nu och ta vara på den tiden ni har tillsammans!

    Vi är många som flera gånger också sagt att du måste se till att få prata med någon utomstående så att du får hjälp med att bearbeta alla dina jobbiga känslor och tankar!
    Självklart kan inte Linda vara den personen! Hon har absolut tillräckligt med att försöka kämpa varje minut med att få vara kvar hos er så länge som möjligt.

    Var glad åt det du har NU! Ta vara på det och låt bli att gräva ner dig i morgondagens eventuella problem!
    Du kan inte göra någonting åt gårdagen eller morgondagen, det enda du kan påverka är idag!

    Varm kram, ta hand om dig och din fina familj!
    Sippan

    SvaraRadera
  5. Hej Lars!

    Ta proffshjälp för att prata av dej! Vissa bördor ska man inte bära själv och definitivt ska man inte belasta sina närmaste med det.

    Jag själv blev drabbad av cancer sommaren 2009. Jag tog hjälp av kurator, diakon och präst, för att prata av mej. Ville absolut inte belasta mina barn eller min kära styvfar med mina existensiella frågor!

    Tänk dej för, när du talar med Linda, du kan komma att ångra dej efteråt om du säger eller gör något överilat i din frustration (som absolut är helt förståelig). Ibland är det bättre att vara tyst än att tala.

    Ta hjälp!

    Vänliga hälsningar
    Eva

    SvaraRadera
  6. "Vad jag än gör så är det fel. Antingen gör jag för mycket och då blir jag för trött efteråt att jag inte ser min familj. Eller så gör jag för lite och då är jag lat, otacksam och bara "kräver att folk ska passa upp på mig". Känner mig ofta ledsen över att aldrig någonsin lyckas göra någonting rätt"

    Så skriver Linda på sin Blogg. Om detta är sant Lars, då finns det inga ord till försvar av dej längre!

    Hur kan man säga att någon som är dödssjuk i cancer är: "lat o otacksam"?

    Jag måste säga att jag tappat all respekt för dej, när jag läste Linda inlägg en gång till!

    Skäms ordentligt på dej! Så talar man inte till någon som ska vara en älskad hustru.

    Hur tror du att HON känner sej efter att få höra sådana hårda ord?

    Eva

    SvaraRadera
  7. Lars! Du lever i en fruktansvärd situation, din sorg och frustration tar sig andra vägar än du önskar, tror jag. Men det är Linda som är sjuk och du är den som ska ge henne stöd.
    Du MÅSTE tänka på vad du säger, du MÅSTE leva i nuet och ta tillvara på det ni har och du MÅSTE ta proffshjälp och prata med nån. Linda ska inte behöva vara ledsen och känna att inget hon gör duger. Du måste tänka dig för!!! Du MÅSTE söka hjälp istället för att jobba. Tro mig.
    Kram/E

    SvaraRadera
  8. Hej Lars!!
    Det du och Linda går igenom nu är fruktansvärt och tar så oerhört på krafterna! Lyssna nu på oss läasare och din fru och ta hjälp av kurator/psykolog! För jag tror att du inte menar det som har sagts!
    Jag förstår att du vill jobba och få distans till allt! Tycker ni ska ansöka om hemtjänst, skrev det på Lindas blogg också. Där har ni möjlighet att få hjälp med en del praktiskt!
    Fundera inte så mycket på hur lång tid Linda har kvar, utan ta vara på varje dag! Det är ju så vi alla ska leva! Nu ska jag inte måla fan på väggen, men det finns de som är helt friska som ändå dör helt oväntat, unga friska människor som hade kunnat leva minst 40 år till! Jag vet en kvinna som fann sin man medvetslös när hon kom hem från jobb, hon lämnades kvar med sina tvillingpojkar på 4 år med massor av VARFÖR, nu lever hon i ständig skräck över att hennes barn ska dö i sömnen som sin pappa!
    Var rädda om varandra, Jag är övertygad att Linda gör så gott hon kan!
    Du gör också så gott du kan, men får göra mer! Ta var dag som den kommer och gläds åt varje dag med Linda och era fina barn, istället för att bråka om onödiga saker!
    Kram Anneli

    SvaraRadera
  9. Hej Lars.
    Behöver inte skriva så mycket utan allt som jag skulle vilja säga har Maria ovan skrivit på ett
    bra sätt.

    Förstår att du har det jobbigt, men tänk på att du en dag kan ångra dig och du får leva med det hela ditt liv utan att kunna be om förlåtelse.

    Sök hjälp Lars, du måste ha någon att prata med ,någon utomstående, det är viktigt.

    Ha en bra dag på jobbet
    Kram från en bloggläsare

    SvaraRadera
  10. Hej Lars. Kan inte mer än instämma med föregående skrivare. Du Måste få hjälp. Du måste TA hjälp. Linda SKA inte vara den som tar emot din oro. Jag vet att det är tufft att vara där du är. Var själv bredvid förut och är nu själv kvar med småbarn. Om inte annat då, hör av dig till mig. Kan finnas något för dig att greppa i min erfarenhet av liknande situation. Vet inte hur jag skulle ha fixat det så här långt utan en prof. Samtalskontakt. Björn

    SvaraRadera
  11. Hej Lars!

    jag vill dig och din familj gott.

    1. Samtalsstöd - oerhört angeläget nu!
    2. Hemhjälp, avlastning med hushållssysslor.

    Vänliga hälsningar Annelie

    SvaraRadera
  12. Håller också med ovanstående, och då framför allt Maria, som skriver Mycket bra.
    Linda ska inte behöva ta din oro och frustration också.
    Hon har nog med sin egen och SIN rädsla för framtiden.

    JAG FÖRSTÅR din oro och att du känner dig utsliten.
    Det är en FÖRKLARING men ingen URSÄKT för att "grodor" hoppar ur din mun, när ni pratar.

    Sök samtalshjälp, Linda kan inte vara din terapeut.
    Sök avlastning via komunen, så du kan finnas för Linda, den tid hon har kvar med er.
    Din sorg och rädsla för framtiden, får du ta DÅ, inte NU.
    Önskar dig allt gott, men ta vara på dagen och låt morgondagen vara just det...Morgondagen.

    SvaraRadera
  13. Alla här ovan har skrivit precis det jag tänkte efter att ha läst Lindas inlägg...

    Även om påhoppen tidigare har varit onödigt syrliga så kan jag nånstans förstå vissa saker i dem nu efter att ha läst Lindas inlägg.

    Du måste söka hjälp Lars för som de andra skriver det du säger/gör just nu är nog inte du egentligen (hoppas jag) och det vore fruktansvärt om du en dag ska få ångra resten av ditt liv sånt som sagts och gjorts i frustration.

    Önskar er all lycka i familjen och hoppas att du förstår att det vi försöker förmedla här i din blogg är av omtanke.

    http://www.lisasfunderingar.se

    SvaraRadera
  14. Kära Lars. Nu hoppas jag att du lyssnar på oss dina bloggvänner för vi vill dig väl och vi vill att du Och Linda ska hade bra. Jag har skrivit förr att du borde söka kontakt med hjälp utifrån för att få lätta din orosbörda för du får inte lägga den på Linda ovanpå allt hon bär. Jag kan från egen erfarenhet säga hur viktigt det var för och är för min man att ah egen samtalskontakt. Jag har varit svårt handikappad i flera år efter flera bilolyckor, jag har cancer för andra gången en mkt elakartad ärftlig snabbväxande sort , jag har op hjärtat under denna tid oxå och flera gånger varit döende. Men min man har varit så klok att han sökt hjälp utifrån för att inte belasta mig med sin oro och jag ahr sökt hjälp utifrån för min oro och sorg inför framtiden. Det är inte en svaghet att söka hjälp utifrån det är ett starkt vuxet beslut att göra det. Och är det pengar du är rädd för så finns det gratis hjälp eller där du betalar som till sjukvård o det finns tak i sjukvårdkostnaden. Sen ta hjälp av samhället visst var ni beviljade timmar av kommunen. Vad har hänt med det? Jag har haft hemsamarit o personl assistent i en massa år.Det är jobbigt ha en främmande person i hemmet men det går att lära sig leva med och vi väljer de dagar vi behöver hjälp och andra när min man gör allt för att få vara ensamma som familj ibland. Men det är ett val man gör och när man gjort valet så måste man stå för det oxå.Linda rår inte för att hon har cancer och som ngn skrev ni kunde ha drabbats av ngt annat istället, livet är inte rättvist men det är det liv vi fått att leva och kämpa igenom. Det handlar om att fånga dagen att se de små guldkornen och glädjas över det man har medan man har det. Linda måste få känna ditt stöd för att orka kämpa och då kommer du oxå känna hennes stöd. Ni har en gemensam kamp men låt glädjen få finnas med över allt det goda ni oxå har. Försök se det, det hjälper det vet ajg av erfarenhet. ALlt gott till dig och sök hjälp. Kram Kristina i umeå
    ruach.blogg.se

    SvaraRadera
  15. Jag har aldrig skrivit till dig förut men läst din blogg sedan du började. Jag håller helt med ovanstående bloggare och hoppas att du denna gång lyssnar och tar till dig de kloka ord alla skriver. Sök hjälp NU!
    Du ser dig själv som ett offer men du måste se dig som ett stöd till Linda. Hon KAN inte hjälpa att hon är sjuk. Jag kan tänka mig att Linda blir jätteledsen av att läsa din blogg om hur du bara längtar bort från hemmet och hur synd det är om dig. Det är synd om dig men det är inte du som är sjuk så du måste bita ihop! Du FÅR inte säga att hon är lat och otacksam! Det är hemskt att ens tänka så!
    Jag blev hemskt illa berörd när jag läste Lindas blogg idag. Inte nog med att hon är dödssjuk; du ger henne oerhörda skuldkänslor!
    Ring och be om hjälp idag!
    Kram och lycka till!

    SvaraRadera
  16. Man kallar bara inte en svårt cancersjuk för lat och otacksam!?! Jösses...
    Nog vet du väl att det är cancern i hela hennes kropp som gör henne trött???

    SvaraRadera
  17. Maria säger allt det som jag också tänker. Så jag har egentligen inget mer att tillägga. Men jag kan inte låta bli.

    Först av allt: Sök hjälp, prata av dig - med någon annan. Inte med Linda. Gör det NU. Dina barn behöver sin pappa, Linda behöver dig.

    Viktigast av allt: Ta vara på varje minut - lev här och nu. Självklart har du det oerhört jobbigt. Självklart är det en omänsklig situation ni lever i. Men glöm inte: ta vara på varje minut. Fyll inte dessa dyrbara minuter med sådant som slukar energi, sådant som är negativt. Det har ni nog av ändå. Fyll dem med livsglädje, närhet, små ögonblick som kan bli till stora minnen. Fotografera massor. Barnen ihop med sin mamma. Prata - om stort och smått, så du kan föra vidare Lindas tankar till dina barn. Var nära varandra, ibland utan ord. Bara var där. Just nu är det din roll mitt i allt det svåra - att vara ett stöd. Sedan får du släppa ut allt det jobbiga hos någon annan.

    Du har det inte värst. Men du har det fruktansvärt jobbigt. Linda ska inte behöva känna skuld för att hon är sjuk, att hon försvårar ditt liv. Det är OERHÖRT VIKTIGT!!!

    Du kommer inte ångra de dagar du inte gick till jobbet. Du kommer ångra de dagar du inte tog till vara på.

    SvaraRadera
  18. Stackars, stackars, stackars, STACKARS Linda!
    Va svårt DU har!
    Leverera ditt Polarbröd och kör vidare!!!.....
    //eva

    SvaraRadera
  19. Vem har allt att vinna och vem har allt att förlora i ert gemensamma liv? Kanske något man ska ha i baktanken.
    Hälsningar Camilla

    SvaraRadera
  20. Jag instämmer med föregående skribenter och dessutom säga att tänk vad mycket hjälp ni ändå får! USA-resa, spa-resa , en till resa, hjälp med en hel del, jag tror ni har fått mer hjälp än många andra svårt sjuka personer. Ni är inte ensamma om att vara i er situation. Ni vet väl inte hur länge Linda klarar sej, ge inte upp. Lev idag, ta vara på varenda stund. Var rädd om din fru. Mera blommor och frukost på sängen.
    Cliffen från "cancertjejer"

    SvaraRadera
  21. Prästen sa väl "i nöd och lust"?

    SvaraRadera
  22. Hmmm.... Jag tänker inte säga: Vad var det jag sa! Jag har varit elak och hård i mina kommentarer,men,som jag säger så har jag märkt från början vad för slags person Lars är. Jag lider så med Linda. Jag vet precis hur det är att leva med en som Lars. Och då är jag ändå frisk! Det är enerverande med en man som inte vill lyssna,eller som helt enkelt inte förstår.
    Egentligen kan man inte skylla Lars för sin personlighet och sitt arv. Jag bara tycker så himla synd om Linda,som skulle drabbas av denna sjukdom samt ha en (ännu en gång säger jag) egoistisk man. Han är inte värdig hennes kärlek. Jag tvivlar också på hans känslor för henne tyvärr. Alla ni andra kan tro och tycka vad ni vill om mej,men jag har aldrig varit rädd för att sticka ut hakan. Jag visste att det förr eller senare skulle visa sej hurdan Lars är. Linda hade aldrig orkat hålla detta inom sej hur länge som helst. Jag är stolt över dej Linda att du vågar säga som det är! Detta kanske hamnade i fel blogg..... Men alla läser ju på bådas bloggar

    SvaraRadera
  23. Hej Lars!
    Jag har skrivit till Linda och sagt att jag inte tycker att det var rätt att publicera sitt brev till dig. Du behöver lyssna på vad hon säger men utan vår inblandning. Jag hoppas att du inser att det inte går att klara detta utan professionell hjälp. Om du har svårt att göra det för din egen skull. Gör det för dina barns skull! För sanningen är ju den att du snart kommer att behövas för dem ännu mera. Att bära på detta helt ensam och utan att få ge ord för sin förtvivlan, rädsla, ilska etc. klarar man inte i längden och då blir det så att du tar ut det på Linda. Det vet jag också att du vet att du egentligen inte kan göra. Det är ju inte hennes fel att hon är sjuk. Hon rår inte för att hon är trött, orkeslös etc. Tänk också på den dag då hon är borta. Se då till att du inte har en massa dåligt samvete att bära på också utan försök att hitta professionell hjälp så att ni kan försöka ta vara på den tid ni har kvar tillsammans och att du kan stå stark och finnas till för era barn den dag hon är borta.

    SvaraRadera
  24. Hej Lars!
    Radera alla näsvisa kommentarer, tillrättavisningar och förmaningar... dom gör mer skada än nytta!
    Hur någon för ett ögonblick kan få för sej att lägga sten på bördan skulle hjälpa någon... befängt!!!
    Jag har sagt det förut, säjer det igen, stor respekt för er öppenhet och ärlighet... vi som läser har mycket att lära om en sits vi inte kan föreställa oss i vår vildaste fantasi!
    Önskar läsarna kunde nöja sej med att just läsa, uppmuntra, stötta och inte leka amatör-DrPhil!
    Tala istället med någon professionell som hjälper dej hantera din svåra sits.
    All respekt, kärlek och omtanke till er båda!
    Mega-jätte-super kram Åsa

    SvaraRadera
  25. Åsa: Man kan inte uppmuntra och stötta utan att ha synpunkter på saker. Eftersom Linda och Lars har valt att dela sitt liv med oss bloggläsare,utgår jag ifrån att dom förstår att dom kommer få kommentarer? Man kan inte svälja allt någon skriver om man har det minsta livserfarenhet. Bloggläsarna försöker dela med sej av sina erfarenheter. Detta är väl mycket av syftet med att blogga,trodde jag? Annars bedriver dom ju en monolog och kan stänga av för kommentarer? Din kommentar ,Åsa,är ganska överflödig. ALLA här har skrivit att Lars behöver professionell hjälp. Vad mer ville du tillföra ämnet???????

    SvaraRadera
  26. mystifica:
    Gräla, munhuggas och kasta pajer kan du göra någon annanstans. Visa respekt.

    SvaraRadera
  27. Hej Lars
    har bara kommenterat på din frus sida någon gång förut.
    Jag vill bara tipsa om en bra berättelse av en som stått bredvid sin cancersjuka fru:
    http://annajansson73.blogspot.com/2010/09/mitt-liv-anna-henrik-tilda.html

    Ibland kan det vara skönt att läsa när någon annan sätter ord på det man just upplever och helvetet av att stå vid sidan.

    SvaraRadera
  28. Jag är ingen älskare av pajkasstning.
    Men jag håller med Ossie.
    Kan du inte säga något vänligt Mystifica, så bör du vara tyst.
    Just nu, sparkar du på någon, som redan står på knä.Det är möjligt att du "vet hur det är att leva med en som Lars" Men du har inte en susning om, hur Lars har det.

    SvaraRadera
  29. Käraste Lars,
    du kan inte be Linda föra samtalet med dig om hur många dagar, hur länge hon har kvar. Detta är hon inte redo för om man ens blir det. DU har ångest över detta men det måste du bearbeta på eget håll. Sök hjälp för detta. Kan du inte prata med hennes läkare om du vill veta hennes prognos. Linda vill inte och du kan inte tjata på henne och hela tiden be henne om hur lång tid hon har. Det är en orimlig fråga om man inte är redo. En dag kanske hon känner sig redo och då ska du finnas där för att möte henne. Innan hon själv tar upp det kan du inte tjata.

    Förstår du hur svårt det är att veta att man snart inte ska finnas mer eller se sina barn mer, eller det värsta av allt, veta att barnen kommer att sakna en och få växa upp utan sin mamma.

    Döden är ett svårt samtalsämne och man måste närma sig varsamt. Glöm inte att det är Linda som har den framför sig just nu och inte du. Var tacksam för att du inte är sjuk utan kan få uppleva dina barn och vara med när de växer upp.

    Att vara anhörig är svårt men det kan aldrig jämföras med den som är obotligt sjuk. Den existensiella ensamhet som Linda känner i detta läget kan vi aldrig förstå.

    Ta vara på varje minut du har med Linda. Tiden är värdefull nu.

    SvaraRadera
  30. Kära Lars,
    Det enda som är säkert är att vi alla ska dö. Du, jag och Linda. Ingen av oss vet dock när och det är så livet är. Dagarna måste fyllas med liv: att skratta, gråta och älska.

    Ni har en sammansatt familj med varsitt barn från tidigare och dessutom två små tätisar, varav den ena föddes prematur och började sin bana på neo. Vilken familj som helst skulle av och till gå på knäna. Att ni dessutom bär på cancern och vetskapen om att det nog inte finns något bot gör er situation till exeptionellt svår. Ingen kan bära på allt själv, förr eller senare går man sönder. Du MÅSTE se till att få hjälp att hantera dina tankar och känslor. Du är medsjuk och behöver också få vård. Även om din kropp är hel är det helt uppenbart och självklart att du inte mår bra.

    Du måste ta hand om dig själv, inte genom att fly, så att du kan se bortom allt jobbigt i vardagen med hemsysslor och liknande. Du måste se Linda, din Linda som du förälskade dig i och bildade familj med. Gör varje dag till den bästa. Kramas. Tänd ett ljus. Fotografera. Håll handen. Beundra era vackra barn, ert fina hus och mysiga djur. Fokusera på allt du har istället för det du kommer att mista.

    Vi är många som hejar på dig, snälla, sök hjälp snarast så att ni kan få många fina dagar tillsammans för det är ni verkligen värda!

    Stor kram!

    SvaraRadera
  31. Vad gör Ossie och Pejori då? Era inlägg och synpunkter är alla intresserade av att läsa eller???F.ö så sparkar jag inte på nån som redan ligger!Däremot så gör Lars det!! Och detta försvarar ni! Hoppas ni hamnar i en liknande situation själva... med en oförstående empatistörd man,som Linda tydligen har gjort!!!! Kram på er!

    SvaraRadera
  32. Kära besserwissers!
    Tänk efter, Linda har fått så mångar behanlingar, hon är inte sej själv mera ! Hon skriver sånt hon egentligen inte skulle ha skrivit om hon varit frisk !
    Och Lars, du gör absolut allt du orkar, men det är en omänsklig situation du befinner dej i.
    Önskar dej kraft och kraft också till Linda och era barn !
    Och alla ni gnällspikar , den här situationen kan ni också hamna i!

    SvaraRadera
  33. Har märkt en sak till på detta forum:Varför ger sej alla på mej,som vågar säga rent ut vad många av er TÄNKER???? Maria t.ex uttrycker samma sak som jag men på ett varsammare sätt! Konstigt Pejori att du anammar det Maria skriver,men tycker att jag sysslar med pajkastning??? Du och Ossie vet nog inte riktigt vad pajkastning är??? Det vi gör nu Jag och du.... Det är pajkastning! Det jag skriver om Lars,och till Lars är INTE pajkastning! Det kallas kritik. Man kan kasta en "paj",men får man tillbaks,DÅ ÄR DET PAJKASTNING! Låt mej slippa påhopp från er i fortsättningen. Jag försvarar Linda,känner med Linda till 200 procent! men ni andra ser väl bara till Lars "snygga" nuna!Ni står säkert på kö!!! Nu var jag elak igen!

    SvaraRadera
  34. Snälla alla. Detta är inte ett diskussionsforum, låt kommentarsfältet vara just det det är, till för kommentarer på inläggen från blogginnehavaren.
    Elakheter och kvasidebatter hör inte hemma här.

    SvaraRadera
  35. Sonja
    Inga gnällspikar här inte!
    Du skriver "Linda är inte säg själv längre!"
    Att du inte skäms!!!!!!!!!
    Om min man hade kallat mig lat.... lagt ut världens megabild på en snygg tjej........ ja..........
    Linda kan v e r k l i g e n inte må bättre!
    T Ä N K !!!!!!!!!!!

    SvaraRadera
  36. Vad ska man säga?? Blir alldeles slut!! Förstår mig inte på folk.

    Vi är alla olika. Vi tänker olika. Vi tar en sorg olika. Så enkelt är det. Man kan inte racka ner på någon annan för att dom inte tycker och tänker som er!! För vi hanterar situationer på olika sätt. Lars på sitt sätt. Denna familj är i en ohållbar situation på alla sätt o vis.

    Linda har ett helvete men det har även Lars. Men på olika sätt. Vad vet vi om deras förhållande hemma? Inget. Tro inte att dom skriver ut allt här. Naturligtvis inte. Vi vet inte om Linda har blivit annorlunda efter allt som hon varit med om. Vi vet inte vad som sägs hemma hos dom. Så döm ingen!

    Linda har det självklart gräsligt jobbigt. Men det har även Lars och barnen men på ett annat vis.

    Tror inte att Lars gnäller över sin sits att bli lämnad ensam med barn, hus och djur som är det jobbiga för honom. Utan att han ska bli lämnad utan sin Linda!! Tänk er själva hur deras liv ser ut nu mot hur det skulle bli (trodde dom). Bara den vetskapen är gräslig.

    Han får stå och se på när hans käraste bryts ner och till slut inte finns längre. Fy vad jobbigt.

    Linda har den hemska vetskapen att hon inte får se sina älskade barn växa upp. Att hennes barn ska bli moderslösa. Vilken gräslig tanke. Fy vad hemsk situation dom är i. Och den är deras verklighet!! Tyvärr.

    Man ska inte sparka på dom som redan ligger. Och det är vad ni gör här!! Stötta dom istället. För dom har det inte lätt.

    Sen tycker även jag att Lars skulle gå och prata med någon. Men samma där. Vad vet vi om det? Han kan ha varit iväg och gjort det. Men att det inte gav han något eller vad vet vi? Inget. Vi vet bara det dom vill att vi ska veta som dom skriver ut. Mer vet vi inte.

    Håller med dig Sonja. Precis så tror jag med!! Linda är säkert inte sig själv längre p.g av hennes förbannade cancer monster som härjar fritt i hela hennes kropp. Inget hon eller någon annan rår för.

    Ni fina goa Lars och Linda!! Ni kämpar så tappert på att inga ord finns!! INGEN kan förstå hur ni har det i ert helvete. Inte ens dom som har varit i samma sits. (Fast dom vet mer än vi andra. Naturligtvis. ) För vi hanterar sorg och glädje på olika vis.

    SÅ SNÄLLA DÖM INTE FÖRRÄN NI GÅTT EN MÅNAD I DERAS MOCKASINER!! Och tro mig det vill INGEN AV OSS GÖRA!!

    Det enda jag kan göra för er tyvärr är att sända över en massa kramar.

    SvaraRadera
  37. Man blir så bedrövad när man märker i livet att ni/vi kvinnor förpestar livet för varann. Hur kan ni ens tvivla på hur illa denne Lars gör Linda? Hon hade aldrig utlämnat honom på detta vis om det inte vore allvarligt!Han trycker ner henne! Hur någon kan försvara detta övergår mitt förstånd? Har ingen av er undrat över Lars "föräldrars"engagemang?Såg en bild på pappan och hans nya fru,på Lindas blogg vid jultid.Antagligen har aldrig lars fått känna sej älskad!Då kan han inte heller förmedla såna känslor. Hur kan man som Lars pappa och styvmor,stå vid sidan om och bara betrakta???? Jag som utomstående ser klarsynt på saker,det borde ni göra också. I alla familjer finns det konflikter. Linda har länge försökt undergräva dessa. Tycker det är väldigt tappert och omtänksamt av henne. Men vad får hon tillbaks?? Skit,skit och åter skit! Tror inte hon hade gått ut med detta om det vore en bagatell,eller så enkelt som att hennes make borde söka samtalshjälp! Tycker ni ska skrapa lite på ytan,ni bloggläsare! Fortsättningsvis i livet,och inte svälja allt som ser så puttinuttigt ut!!

    SvaraRadera
  38. Visst fan är Linda i allra högsta grad sig själv. Men, trött, ledsen och besviken. Helt sunt och alldeles, alldeles JÄTTEnormalt. Att vara så styvnackad, enkelspårig och envis att inte söka hjälp, känns däremot INTE normalt. Angående din "omänskliga situation", så tycker jag faktiskt inte att det är så särskilt "omänskligt" att ta hand om sin egen familj. Det är tvärtom väldigt vanligt att man gör det. Att bli övergiven för att ens make/maka träffat en annan är vanligt. Att överge sin make/maka när denna behöver en som mest är inte vanligt, då bör man som vuxen inse att man ska söka proffesionell hjälp, så man klarar att vara en vuxen och GE stöd. Rent spontant känner jag inte för att köpa Polarbröd och indirekt ge er mer körningar..

    SvaraRadera
  39. Håller med Eva fullt ut!!!! Nu har även Snygga" tjejen gett sej in i leken! Jaadu Emma,du får nog ta hand om Lars och barnen snart! Inte för att Linda ska dö,utan för att hon kommer upptäcka vad ni håller på med!!!! Hoppas,hoppas Linda,fan vad jag önskar att du får sååå många år till och kan knäppa alla på näsan!!!!!

    SvaraRadera
  40. Men snälla mystifica, nu går du väl ändå långt för långt!! Du som säger dig stå på "Lindas sida" fullt ut. Vill du att Linda ska må bättre? Jag tror inte dessa inlägg är rätt sätt, minst sagt.

    Snälla du!

    SvaraRadera
  41. Men Vad är detta nu då?

    Tycker att du mystifica ska fundera på vad du skriver!!

    Vad vet du jag och alla vem denna Emma är? Inget som inte känner dem alla.

    Så tänk på vad du skriver!! Nu har du gått alldeles för långt!! Riktigt lågt skrivit!!

    Och du vet vad jag menar. Så kom inte med något i stil "om att du menar att hon ska få sååå många år till". För både du och jag vet att DET menar jag inte!!

    Tror du att Linda mår bättre efter dessa inlägg? Det skulle absolut inte jag göra!!

    Tycker att du ska sluta läsa dessa bloggar och att komentera på det sätt som du gör nu!!

    Visa hänsyn och respekt Tack!!

    SvaraRadera
  42. Anonym 8.03 i Lindas blogg,kanske kan ge er en liten fingervisning om vad jag tycker och har försökt förmedla om denne Lars. Nu finns det en till ni kan förfasa er över! Vill även säga till er som tycker att man kan bedriva "pajkastning"nån annanstans,att när man läser här,och ser hur svaga människor blir hunsade,då reagerar man!Skulle jag då ösa ur mej nån annanstans vad jag tycker??????? Det är väl här den rättmätige mottagaren av synpunkterna befinner sej? Eller?????? Man stångar sej blodig på detta,men.... man hoppas ändå att vederbörande kanske minns LITE av vad andra människor anser. Fast jag vet att det rinner av som vatten på en gås!!!

    SvaraRadera
  43. Den här kommentaren har tagits bort av skribenten.

    SvaraRadera
  44. Den här kommentaren har tagits bort av skribenten.

    SvaraRadera
  45. Varför skrev du då på Lars blogg: "Och var har du tagit den bilden" gubbe????? Har jag fel??????

    SvaraRadera
  46. Emma: Alla som läser Lars blogg vet nog vem Emma är.....

    SvaraRadera
  47. mystifica: stumpelisen och stumpanliten är inte samma person tror jag, eller vad tror du?

    Ta det lite lugnt så slipper du läsa fel. :-)

    SvaraRadera
  48. Men snälla nån! Hur kan du få till det att jag stumpanliten och stumpelisen ( http://www.blogger.com/profile/14240870723470733410 )är samma person? Hur kan du säga att hon har gjort sin profil otillgänglig?? Kom med riktig fakta innan du skriver!!

    Sen har jag alltid haft min profil otillgänglig!! Men som sagt inte stumpelisen.

    Vet ej vad man ska säga om detta!! Blir alldeles brydd!!

    Men tyvärr så får man inte sluta att förundras över vissa människor!!

    SvaraRadera
  49. Den här kommentaren har tagits bort av skribenten.

    SvaraRadera
  50. Den här kommentaren har tagits bort av skribenten.

    SvaraRadera
  51. Detta är så sorgligt....männsikor som vräker ur sej hemskheter utan att tänka på att andra människor mår dåligt av detta. Tänk efter först innan ni skriver....

    SvaraRadera
  52. Stumpanliten eller Stumpelisen??? Skitsamma för mej! Jag tänker inte be om ursäkt,men jag erkänner att jag hade fel!!!Tänker verkligen kolla ordentligt nästa gång innan jag skriver!!!!!!

    SvaraRadera
  53. Jag tycker att det är dax att sätta punkt nu. Det finns viktigare saker att fokusera på för de som drabbats av den här hemska sjukdomen än att läsa dessa kommentarer som verkar sväva ut i hemska påhopp.
    Vi är trots allt vuxna människor.

    SvaraRadera
  54. Jag har aldrig skrivit här tidigare, men följt Lindas blogg sedan flera månader. Linda har begåvats med förmågan att skriva välformulerat och fängslande. Linda är en varm, empatisk, intelligent människa. Trots sin svåra situation uttrycker hon alltid ömhet och omtanke om familj och vänner.

    Att, som vissa gör här, försöka omyndigförklara Linda med hänvisning till hennes sjukdom och behandlingar är ett fruktansvärt övergrepp som är totalt oacceptabelt. Det skulle ju innebära att ingen behöver lyssna när en döende människa uttrycker sin förtvivlan. Lindas ord till Lars är så kloka och väl avvägda. De vittnar om att hon är en extremt förstående och klarsynt person som rakt, men hänsynsfullt, försöker tala om att hon blir ledsen och kränkt av hur han behandlar henne. Och vem skulle inte känna så? För det är vad du, Lars, gör. Du stressar och kränker din hustru som kämpar med den svåraste situation en människa kan befinna sig i. Det går inte, Lars! Du måste omgående sluta gnälla och anklaga! Kavla upp ärmarna och bli ett fantastiskt stöd för Linda. Ibland måste man lägga sig själv åt sidan och koppla på reservbatterierna. Vi människor har oanade krafter - om vi bara vill. Det är LINDAS tid nu, Lars, och du som hennes man ska satsa allt du har för att göra den tiden BÄST!
    Jag struntar i hur du löser detta, gå och tala ut med ett proffs eller låt bli, men sluta plåga din hustru. Bli en HJÄLTE!

    Sedan, helt seriöst Lars, hur kul tror du det är att du sätter ut en stor bild på en glad, frisk ung kvinna som du raljerande beskriver med superlativer som supertrevlig, mysig, underbar...???!!!! Samtidigt som du kränker din underbara, kloka, vackra svårt sjuka hustru och tjatar på att hon ska ge dig ett "slutdatum"???
    Du borde tänka dig in i hur du skulle känna om Lindas och din situationer vore ombytta. Inte så roligt, va!
    Sedan, alla här som uttrycker sådan empati för Lars situation: Visst han har det jättejobbigt, men just nu är det LINDAS väl och ve som står i fokus. Glöm inte det!
    Från en som varit i Lars situation och är stolt över hur jag klarade den.

    SvaraRadera
  55. LARS RADERA DESSA KOMMENTARER!
    Vi har ett arbete i skolan(termin åtta psykologprogrammet) och studerar bloggar och kommunikation. Vi stöter då igår på detta...
    Där här är vad vi samt lärare kom fram till efter diskussion.Vill bara dela med oss. Ingen människa kan med rätt uttrycka sig såhär till Lars. Vad vet vi? Vilken rätt har vi att sparka på en människa som kämpar för att hålla ansiktet över vattenytan? Människor under extrema situationer handlar inte alltid som man gjort under vanliga förhållanden. Det är mycket vanligt att det blir svårigheter i förhållanden när cancer är inblandat.(så därför,Lars,sök terapeuthjälp). Alla sorts känslor dyker upp under sådana här extrema situationer, de allra svartaste också.Det j*vligaste här och det som upprör är alla dessa arga påhopp på Lars. Det om ngt visar en något mindre fin sida av mänskligheten. Nej, en förståelse för att det är svårt för dem båda och ett råd om att ta hand om dig,Lars, sök avlastning mentalt och på andra plan, det är vad vi vill ge dig. Samt att du inte tar åt dig av dessa kommentarer som du fått genomlida! Kämpa på och som sagt,prata med en psykolog/psykoterapeut. De kommer ge dig de orden vi ger dig nu. Kärlek från snart psykologer.

    SvaraRadera
  56. Den här kommentaren har tagits bort av skribenten.

    SvaraRadera
  57. Vi måste lyssna på Lars vad han har att säga, men vi får inte glömma bort att lyssna på Linda vad hon har att säga...
    Ingen är här för att döma Lars eller Linda utan för att vi får ta del av deras vardag och en resa som ingen vill göra... Vi är här för att kunna stötta dom båda med det lilla vi kan... Att många av oss här råder Lars att prata med någon är av omtanke... Linda har bett Lars att få leva i nuet och därav kommer kommentarerna att handla om det, men vi ska inte döma någon...Det är viktigt att tänka på att Det Linda berättar är ju HENNES verklighet, så som hon ser den... Och det Lars säger är ju HANS verklighet, så som han ser den... Jag är helt övertygad om all kärlek som finns, det är bara väldigt tungt att leva under denna press...
    BÅDA behöver stöd och inget här är ju rätt eller fel! Det är LINDAS verklighet och det är LARS verklighet, så som DOM ser den...
    När min familj gjorde denna resan så pratade vi om allt det tunga och hemska innan det blev riktigt riktigt illa, innan det var nära, när den som skulle lämna forfarande mådde ganska bra, innan det riktigt jobbiga kom så nära... Det kändes liksom lite enklare att prata om det när det ändå fortfarande kändes lite mer avlägset i tiden... Man kunde prata om det som långt fram i tiden, fast man visste att det skulle komma ganska snart... Men för den som ska lämna var det enklare då...
    Så när den tiden kom så hade vi redan pratat om det och behövde inte fråga, vi visste liksom...
    Det funkade bra för oss, men jag säger inte att det är rätt... Ingen vet... För oss blev det ett lugn i hjärtat av att veta vad den som lämnade ville...
    Jag tror att du Lars behöver prata med nån utomstående för att du ska orka ge Linda det stöd hon behöver och för att du ska vara rädd om dig själv...
    Linda orkar inte prata om NÄR hon kanske kommer lämna osv, det är för tungt... Hon har inte tid att leva senare,att få vara glad och njuta av livet sen, för henne är det NU! hon måste leva NU! Hon behöver din kärlek NU! Allt det tunga du vill prata om är nog inte bra för er att prata om med varandra, hon säger det själv och det måste man respektera... Du VILL prata och det ska också respekteras, men du måste prata med nån utomstående, som orkar och som kan ge dig nåt tillbaka i samtalet...
    Själv ringde jag KVH ( Kvalificerad Vård i Hemmet) som var inkopplat, man fick säga precis alla dom där sakerna man var rädd för, och det kändes skönt...
    Jag tror att det blir för tungt för Linda i detta läget att prata om livet utan henne osv... Hon vill vara med er och det är hon - NU!! Försök leva i NUET, tillsammans.
    Be om att få någon att prata med om allt det andra, och lev sen i NUET, för livet är NU...
    När resans slut började närma sig så tänkte jag
    - Jag ska mista EN som jag älskar så mycket och jag är så här ledsen...
    Hur ledsen är då den som vet att den ska lämna ALLA som den älskar...
    Jag mister en... Men den jag älskar mister ALLA...
    Jag dömer ingen inte dig Lars, detta är din verklighet så som du ser den... Men jag tror för er bådas skull att du behöver nån att prata med... Jag hoppas fortfarande att Linda ska få mer energi och massor av bra tid tillsammans med er som hon älskar...
    Som alltid :
    Styrka Kärlek Hopp & Mod till er
    Kram Jenny
    <3<3<3

    SvaraRadera
  58. Jag vill bara säga att jag tycker du är stark och modig som gör allt du kan för din fru och din familj. Strunta i alla som kommenterar och tror att de vet hur det är att gå i dina skor.
    Känns det rätt för dig sök stöd någonstans, kan vara en god vän du kan ventilera med eller en annan bloggande anhörig. Jag kan tipsa om http://varastark.blogspot.com/
    och även Henrik som på ett bra sätt beskrivit hur en cancersjuk fru kan bli en helt annan person.
    http://annajansson73.blogspot.com/

    Styrkekramar till dig
    Anette

    SvaraRadera
  59. Den här kommentaren har tagits bort av skribenten.

    SvaraRadera
  60. Jag hoppas att alla ni som utför ärekränkning och förtal i kommentarerna ovan också är intelligenta nog att fatta att polisen kommer att få tag i er när era inlägg nu polisanmäls. Era inlägg går att spåra via era IP-adresser, så bli inte förvånade om skalet i er skyddade verkstad spricker.

    SvaraRadera
  61. Lars, hang in there, jag och många andra är på din OCH Lindas sida. Jeez, detta är inget krig! Vad är det för människor här ovan som måste tillfredställa sitt eget ego genom att kräka ur sig nedlåtande, spekulerande, snaskiga kommentarer!!!

    Skulle inte förvåna mig ett dugg om Lars slutar blogga efter detta, och då har han min fulla förståelse.

    SvaraRadera
  62. Kan hålla med vissa inlägg till viss del. Men det här är inget vi har att göra med över huvud taget.
    Skelle heller inte förvåna mig om du slutar blogga, så här får det inte gå till.
    Hoppas ni löser detta tillsammans och bortser från alla elaka komentarer från de som INTE vet hur NI har det egentligen.
    Styrkekramar, och hoppas du fortsätter blogga trots detta.

    SvaraRadera
  63. Lars: Om jag var du skulle jag bli väldigt sårad av alla elaka kommentarer här. Är det inte stöd du/ni behöver nu?
    Eg. tror jag det skulle vara bra med en bloggpaus för dig nu, så får de stå här förgäves som dreglande hundar!
    Mycket beklagligt att det skulle bli såhär. Det borde inte ha kommit ut offentligt..
    Tror ingen mår bättre efter dethär precis.
    Jag kan bara hoppas det ordnar upp sig, och att ni TILLSAMMANS kan bära den tunga tiden ni har nu.
    Sköt om dig!
    /bloggläsare E

    SvaraRadera
  64. Hoppas innerligt att det jag läser, här INTE är sant. Så grymt kan det inte vara. Tycker Linda har nog och mer därtill. Hon behöver pysslas om, med ro o harmoni. Inte blir hon friskare av ännu mer bekymmer.
    Är allt bara spekulationer,så är det hänsynslöst. Om inte så har jag inga ord-:(

    SvaraRadera
  65. Tänk så lätt det är att dömma ut en mäniska efter hur dom skriver, eller vad vi läser in.
    Några här, har så lätt för att hitta rätt ord och sätta dom på pränt.
    Andra har svårare med den biten.
    Ingen av oss vet, om Lars har lätt eller svårt att finna rätt och bra ord.
    Det vet bara han och linda.
    Jag är övertygad om att Lars försöker så gott han kan och förmår.
    Jag har full förståelse för, att han försöker fly ifrån det som känns så otroligt svårt att känna och prata om.
    Kanske inte det bästa att göra, men jag förstår att man gör det.
    Jag förringar inte att Linda har det största helvete någon kan ha just nu, men jag försöker förstå hur Lars har det.
    Jag tror inte man blir en bättre människa av att tilldelas en massa tillmäten utan tror att man får bättre resultat med lite vänlighet, ÄVEN om man inte alltid håller med, till hundra procent.

    All styrka till Lars och Linda i er svåra situation...

    SvaraRadera
  66. Gud, vad detta har lockat fram personer som vet precis allt om ALLT, som vet PRECIS hur det är och bör vara att ha en fru som är cancersjuk.

    Vissa som har kommenterat här bör skämmas. Vissa inlägg bör polisanmälas. Vad lätt det är att slänga ut hemskheter när man kan gömma sig bakom en dator.

    Jag skickar en stor kram till Lars och Linda. Vad ledsen man blir av att läsa allt detta.

    Silla

    SvaraRadera
  67. tycker det är otäckt va nära mystifica verkar stå Lars.och hur bra hon verkar känna honom.
    Verkar vara en ganska obehaglig människa.
    jag hoppas iallfall att folk slutar trakassera er båda.
    tycker det är sorgligt att detta är vad barnen kommer att läsa i framtiden. hoppas alla dumma kommentarer och blogginlägg tas bort för barnens skull...

    SvaraRadera
  68. Den här kommentaren har tagits bort av skribenten.

    SvaraRadera
  69. Den här kommentaren har tagits bort av skribenten.

    SvaraRadera
  70. Oj.. jag sitter här och bara gapar och har ändå läst en bråkdel av alla kommentarer.
    Jag jobbar själv inom cancervården och har haft svåra samtal både med anhöriga och med den drabbade själv.

    Det som Lars beskriver är en fullständigt normal reaktion. När man levt på det här pressade sättet under så lång tid så MÅSTE man frikoppla sig för att inte bli galen..
    Lars måste få tid för sig själv (om det nu är att jobba, jättebra!) för att orka vara en bra äkta man och pappa resten av dygnet.
    All heder år er som själva klarat det "bättre än Lars" eller som haft anhöriga som klarat det bättre eller för all del bara tycker att Lars borde klara det bättre. Nu är det så att det är himla ovanligt med supermänniskor. Mycket ovanligt.
    Många som är supermänniskor kraschar efteråt och min åsikt är att det förmodligen är bättre att Lars tar hand om sig nu än att han kraschar den dan han står ensam med fyra barn.

    Jag håller med om att du borde prata med nån Lars, för DIN skull. De äldre barnen borde förmodligen också prata med nån.

    Någon skrev att det märktes att "du saknar empati i sättet du skriver" eller något dylikt. Alla har inte gåvan att kunna skriva, saker kan se plumpa ut i text som inte var menade så alls. Vad som verkligen har sagt/gjorts vet bara Lars och Linda.

    En sista åsikt från mig.. Lars är Lindas MAN... MAKE, livskamrat! Ja han kommer tvingas ställa upp mer på henne än vad han skulle gjort om hon varit frisk... MEN HAN SKA INTE VARA HENNES VÅRDARE!!
    Ta hjälp med städning, disk, mat... gör det som räknas. Var pappa, make. Låt sjukvården sköta vården, alla vänner med så mkt åsikter kan hjälpa till med snöskottning, hundpromenader, städning, lite mat osv.

    Tack för ordet, styrkekramar både till dig och Linda!!

    SvaraRadera
  71. Måste bara få säga att Malin som skrivit precis innan mig sätter ord på vad jag tänkt när jag läst.

    Skämmes är allt jag har att säga till er som kastar skit och gör Lindas och Lars och övriga i deras närhets liv ännu tyngre. Ingen mår bättre av era kommentarer, även om ni tycks tro att ni gör Linda en tjänst.

    Lars och Linda, jag hoppas ni orkar ocg reder er. Er kärlek är utsatt för så hårda prövningar nu.
    Jag hoppas ni kan göra som någon ovan skrev att ta hand om varandra och förlåta.
    Även om de fina stunderna blir färre så hoppas jag ni hittar stunder, som under er promenad, där ni kan få känna er som ett äkta par, en familj igen.

    Allt lycka till er.

    SvaraRadera
  72. Snälla....hoppas att du fortsätter att blogga! Du och dina inlägg behövs i denna jobbiga cancervärld!

    SvaraRadera
  73. Den här kommentaren har tagits bort av skribenten.

    SvaraRadera
  74. Tack för ett klokt ord i en, i övrigt, helt jävla absurd kvasidiskussion, Malin.

    Allvarligt talat, vad är det med folk?!
    Som Malin skrev, det är BARA Lars och Linda som vet vad som sagts och gjorts - det är sorgligt att folk tror att allt som skrivs i en blogg är objektivt. Lars och Lindas livssituation är oerhört betungande och slitsam - att det, hur sorgligt det än är, påverkar relationen är inte mer än naturligt. Tyvärr. Att, likt den värsta lynchmobb, engagera sig i smutskastning av bara den ena partern är inget annat än kontraproduktivt.

    Det är patetiskt hur folk drar slutsatser utifrån sina egna luftslott och vridna idéer om hur en, för de flesta här inne, främmande verklighet ser ut.

    Lars - keep it up!
    Vi tror på dig och det du gör.

    /Lina - Henkes syrra

    SvaraRadera
  75. Dessvärre är det ingen främmande verklighet för mig. Jag har upplevt den på mycket nära håll.
    Och jag såg hur illa kvinnan for när mannen inte vågade stå vid hennes sida. Och när Lars skriver om skiten som är nu och det som komma skall, så känner jag en förtvivlan över att Linda ska läsa detta. Min väninna slapp åtminstone läsa en massa skit från sin man på en blogg. Däremot var han sällan närvarande. Inte ens på läkarbesök o.dyl. där hon kunde behöva ett stöd.
    Var du med Linda hos läkaren igår, Lars ?
    Ganska bra att följa med för då slipper ju Linda i efterhand att få en massa frågor angående hennes hälsotillstånd så att ni kan koncentrera er på roligare saker än hennes sjukdom.
    Min väninna sa också ofta att hon inte längre blev sedd som kvinna och kände sig oälskad, att hennes känslor nonchalerades pga att hon var sjuk. Däremot så var hennes barn fantastiska stöd och jag och min familj fanns nära henne hela tiden på ett eller annat sätt, så tro mig jag vet. Min väninnas mans flykt berodde säkert på en enorm rädsla. Inte heller han tog emot samtalshjälp. Ja, han var säkert så jäkla rädd, men har man sett in i ett par ögon på den som fått domen, att snart så är det nog slut. Den rädslan du ser i botten av ögonen, den sorgen, kan aldrig, aldrig mätas med rädslan hos den som står bredvid. Det var i november 2 år sedan min väninna lämnade jordelivet och det jag vill med dessa rader är att Linda ska få det bästa hon är värd. Dvs . kärlek, omtanke, förståelse, tröst och allt annat gott.

    SvaraRadera
  76. Hej Lars
    tänk dig lite för innan du skriver och lägger ut bilder. Vi är många här som anat undertoner i dina och Emmas ord. Lägg det på is. Det finns en tid för allt, och för er är det inte just nu.
    Älska din Linda och låt henne få ett värdigt avslut utan otrohetsdrama.
    Kram På Dig.

    SvaraRadera
  77. Lotta sätter ord på vad nog de allra flesta känner. Viljan att fly i den här situationen är alldeles naturlig. Att se en närstående svårt sjuk är så sorgligt och skrämmande. Man vill inte se, men för att behålla sitt människovärde måste man, hur svårt det än är, övervinna rädslan och stå vid den sjukas sida. Det kräver styrka,mod, kärlek, inlevelse och tålamod. Den som flyr riskerar att drabbas av en förkrossande "baksmälla" när allt är för sent och inte kan göras ogjort.

    Lars bör kräva hjälp med praktiska göromål i hemmet, som städning, matlagning, tvätt m.m. från kommunen. Barnen går väl på dagis och skolor samt tas ofta omhand av mormor såvitt jag förstått av Lindas blogg. Sedan återstår det inte så mycket arbete för Lars.

    Allt fokus måste naturligtvis riktas på den som är så sjuk att hon riskerar att få lämna sina nära och kära. Hon ska inte behöva bli lämnad ensam med all sin oro och sorg. Om man förstår Lars rädsla, tänk då på hur rädd och orolig Linda måste vara. Hon som tvingas lämna sina små barn till en oviss framtid som hon aldrig kommer att få uppleva... Till råga på allt ska hon uthärda fruktansvärda plågor och allt som ingår i sjukdomsbilden.

    För att balansera bilden här hoppas jag att alla kan enas om att JUST NU är det LINDA som behöver och har rätt till allt stöd, omsorg, kärlek, trygghet, vila, hänsyn, respekt, värme från sina nära och kära. Alla ska göra precis allt för att hon ska må så bra som det bara går.

    Därför vädjar jag till dig, Lars, att du ska göra en kärleksfull kraftansträngning, att fokusera på din hustru och vara där som ett stöd för henne i alla situationer. Det är också av omtanke om dig som jag ber dig eftersom jag tror att både du själv och andra annars i efterhand kommer att klandra ditt förhållningssätt i samband med Lindas sjukdom.

    SvaraRadera
  78. Linnéa du sätter verkligen ord på det jag skulle velat ha skriva. Respektfullt. Tack!!

    SvaraRadera
  79. Jo, Lars, en mycket viktig sak glömde jag. Nog förstår du, jag och alla som skriver här att den kanske största oron för Linda är barnen. Hennes tankar kretsar antagligen ständigt kring hur det ska gå för hennes älskade barn när hon är borta. Barnen som hon berättar om i sin blogg och som hon tagit så många fina bilder av. Den mamma finns väl inte som inte kan sätta sig in i hur det skulle kännas att behöva lämna sina små barn?! För alltid! Inte få finnas för dem, trösta, hjälpa, glädjas, skydda.. Tänk dig, Lars, så svårt det måste vara.
    Din livsviktiga uppgift under Lindas sista tid är att visa henne att du är en klippa. En make att lita på! En mogen, klok, balanserad far! En kärleksfull, omtänksam make och far i vars vård hon tryggt kan lämna sina små. Du, ensam, är den som kan skänka din hustru den tillförsikten och skingra hennes oro för dem hon tvingas lämna.
    Vill du så kan du, Lars!

    SvaraRadera
  80. Nu måste jag skriva. Också jag har reagerat på att Lars tycker synd om sig själv och inte är så glad över tanken att få ta hand om allt själv sen när Linda kanske inte finns mer. Men det var ju hemskt så många ni är som tror att ni vet precis hur allting ska gå till. Lars du måste förstå, Lars du måste stötta, Lars hit o dit. Jag tror nog att Lars han vet precis vad Linda behöver för stöd, men det är ingen liten sak att kanske bli lämnad ensam. Såklart att många ensamstående sitter i samma sits, men för dom hände det helt plötsligt att mamma eller pappa stack. De har inte hunnit att planera och "tycka synd om sig" Och i det fallet blir man inte helt ensam. I det fallet tvingas man inte ta hand om 4 barn som kommer att känna stor sorg. Lars är kanske helt vettskrämd. Det hade bannemej jag också varit.
    Om ni läser andra bc bloggar så bråkas det även i de familjerna. Det finns många känslor...
    Jag tycker att det är bra om Lars istället för att sitta hemma och som man säger "gå in i väggen" sticker ut och fångar frisk luft och nya friska krafter.
    Lars...direkt till dig. Du fixar detta! det kommer att bli skitufft i början, men du och barnen kommer in i en ny fas och ni kommer att stötta varandra. Tänk om 3 år när alla barnen är äldre, då är ni säkert 5 sammansvettsade grabbar som alla kommer att susa ner för skidbacken.
    Skit i alla besservissers!

    SvaraRadera
  81. Ja, Lars. Vill du, så kan du. Lycka till nu med att göra livet så gott du någonsin kan för din hustru. Hon har inte varit sjuk länge, så du bör ha massor av krafter kvar till det. Hennes sjukdom har gått i en rasande fart, de flesta anhöriga till cancerpatienter kämpar i många, många år. Du är dessutom UNG. Inte kan en ung frisk mans krafter sina så fort, inte. Kom igen nu. Ryck upp dig!

    SvaraRadera
  82. Linnéa:

    Mycket bra skrivet. Jag har själv funderat på hur jag skulle kunna skriva ett bra inlägg om just det du tar upp. Lindas rädsla för att lämna barnen och deras framtid. Det måste vara (också) fruktansvärt jobbigt för Linda att känna att hon kanske måste lämna barnen när hennes make inte riktigt tror på sig själv som ensamstående far.

    Men jag tror att detta också går att komma till rätta med. Om du Lars tar upp denna rädsla/tro på sig själv hos en samtalspartner kanske rädslorna går att plocka sönder i delar och kanske inte längre te sig lika skrämmande.

    SvaraRadera
  83. Min mamma fick diagnosen Steg IIB livmoderhalscancer, så jag slösat bort en massa pengar i flera år för behandling, tills jag såg phoenixtear.ca på internet som cannabisolja kan bota all cancer, försökte jag leta efter ett sätt att få Rick Simpson Oil och slutligen en vän till mig att han hjälpte via e-post: ricksimpsoncannabisoil@hotmail.ca berättade för mig hur man kan nå honom och få oljan, jag kunde skicka honom och köpte olja, började min mor att ta den på 12: e januari och ära vare Gud hon var botad i april efter hennes senaste genomsökningen, vill jag tacka Rick Simpson för den tid han tillbringade i att få denna olja för att rädda liv hans e-post är ricksimpsoncannabisoil@hotmail.ca, arbetsolja för alla typer av cancer, och det är värt det.

    SvaraRadera
  84. Jag är så tacksam mot Rick Simpson byrån för att förse mig med Hampaolja här i Sverige och jag vill också tacka grundarna av hampa olja som Rick Simpson och Bobby,. Jag var diagnostisera med lymfom cancer för 2 år sedan, och sedan dess har jag gjort en hel del Chemo och strålning som inte har hjälpt mig, men bara skadat mitt immunförsvar och göra den svag och hjälplös. Jag kom över Phoenix Tears och jag har läst om Hampaolja mycket och såg att jag kunde ge mig med Hemp Oil här i Sverige, jag kontakta honom på: ricksimpsoncannabisoil@hotmail.ca för upphandling av denna medicin, till min förvåning medicineringen anskaffades och levereras inom 48 timmar och jag har varit på behandling under de senaste 3 månaderna. Är nu här för att vittna om att är inte mer en cancerpatient, jag har erfarenhet en total förvandling i mitt hälsosektorn med Rick Simpson Agency Hampaoljeservice. för alla cancerpatienter som bor i Europa, Amerika och Kanada, och Sverige region, få din Hampaolja från ricksimpsoncannabisoil@hotmail.ca

    SvaraRadera
  85. Hej, jag är fru Emmanuel Ruth, ett privat lån långivare som ger liv tid tillfälle lån. Behöver du ett lån snarast att betala av dina skulder eller om du behöver ett lån för att förbättra din verksamhet? Du har förkastats av banker och andra finansiella institutioner? Behöver du en konsolidering lån eller amorteringar? söker mer eftersom vi är här för att göra alla dina ekonomiska problem ett minne blott. Vi lånar ut pengar till personer i behov av ekonomiskt bistånd, som har en dålig kredit eller i behov av pengar för att betala räkningar, att investera i affärer med en hastighet av 2%. Jag vill använda detta medium för att informera er om att vi ger en tillförlitlig och stödmottagare stöd och kommer att vara villiga att erbjuda ett lån. Så kontakta oss idag via e-post: emmanuelruth536@gmail.com

    SvaraRadera
  86. Behöver du finansiering och vet inte vad jag ska göra åt det? vill du
    starta eget företag och du inte har pengar att göra det? AKS Financial
    Service Limited kan erbjuda dig att kredit du behöver med 2% ränta
    utan säkerhet och din ekonomiska status kommer inte diskvalificera dig.
    Intresserad persons bör kontakta oss via e-post:
    (askfinancial.servicesltd@gmail.com). Tack.

    SvaraRadera

  87. Min mor var diagnossed med stadium fyra tjocktarmscancer om ett år sedan, har hon haft en mycket svår resa. Hon har haft två rundor av chemotheraphy, en runda eller Y90 strålning och nu upplever lever faliure. Gulsot, en svag aptit och depression är några av hennes symptom. Jag undrade vad andra behandlingsalternativ hon har (t.ex. en levertransplantation eller en klinisk prövning) och även hur länge hon har att leva. Min mamma är min bästa vän och hjälte, hon uthärdar så mycket som dina nära och kära gör too.but en kusin till mig kom till vår räddning genom att beställa denna hampa olja från en stiftelse i Storbritannien, och hittills medicineringen har visat effective.now min mamma kan göra saker som hon aldrig kunde göra innan, jag är så glad så jag bestämde mig för att använda detta medium för att varna alla cancerpatient att med en god hampa olja, kan du definitivt slå cancer.if du råkar vara i behov av denna medicin , kan du kontakta stiftelsen med denna e-postadress: ricksimpsonmedicalservices@gmail.com

    tack



    SvaraRadera
  88. Mitt namn är Mr Boynton David från USA, jag tror aldrig Min man kommer att se 2014 Det är med glädje som jag tackar Dr Rick Simpson för att spara min döende make med hans hampa olja. Vi förlorade redan hopp om ett bättre liv när rapporten kom att min man inte kan gå för mer Chemo längre. Men efter så många forskning på nätet, fick jag en hel del om hampa olja som jag köpte från Rick Simpson vars kontakt jag fick online på att läsa ett vittnesbörd om hans tidigare verk och härlighet, var Medicinen levererades till mig inom 24 timmar från UPS leveransservice efter tillvaratagandet. Min man har avslutat sin behandling, outsläcklig glädje till alla som min make är botad från sitt artist 4 lungor cancer inom 90 dagar efter behandlingen. Tack till alla, i dag jag erkänner storhet hampa olja och de som vill köpa medicinen kontakt Rick Simpson på: drricksimpsoncannabisoil@hotmail.com för att få hjälp. hampa Oil är ett läkemedel för cancersjukdom.

    SvaraRadera



  89. min fru har drabbats av sköldkörtelcancer som bekräftades vara steg fyra, berättade för läkaren mig fanns lite hon kunde göra eftersom hon inte svarar på behandlingen, men min bror i lag kom till vår räddning genom att beställa denna hampa olja från Rick Simpson Foundation som han sade har hjälpt några patienten kampen mot cancer av olika typer så beslutade vi att ge det en chans, så långt min fru förbättras perfekt mycket bra och nu kan hon gå runt huset allt av sig själv. Jag kände dess behov jag låta andra som lider av denna akut sjukdom som när du har en bra hampa olja det kan verkligen ge en en sund andra chans att leva. om du råkar vara i behov av denna hampa olja kan du kontakta grunden som levereras min bror i lag med denna e-post: ricksimpsonfoundation@outlook.com eller ring +17138933185

    SvaraRadera
  90. Hej alla,

    Jag är en privat långivare, jag erbjuder lån på 2% är ett legitimt företag med ära och vi är redo att diferencia hjälpa dig i alla finansiella problem Att du är kan vi erbjuda alla typer av lån så om du är intresserad av esta lån erbjuda våra vänligen kontakta oss på e-post: (anggadiman1@gmail.com)

    Också ge följer uppgifter så att vi kan fortsätta att med lån omedelbart.

    namn:
    Belopp som behövs:
    Längd:
    land:
    Syftet med lånet:
    Månadsinkomst:
    Telefonnummer:

    Kontakta oss med ovanstående information om vår e-post: anggadiman1@gmail.com

    Hälsningar till er alla.

    SvaraRadera