fredag 14 januari 2011

Denna dag innebar en massa trevligt men också otrevligt !

Fredag den 14 januari 2011 innebar en massa händelser, som både var positiva och negativa. dagen började med att lille Erik 1 år vaknade kl 03:45. Hm inte så bra att han väcker både William (2 år ) och resten av familjen, så snabbt som ögat sprang jag ner med honom till nedervåningen och placerade honom i liggläge i en av våra vagnar, då givetvis även fastspänd. Och med en tutte och en mjukis katt(som han älskar). Det tog ca 20 minuter så somnade han om och bara en kort stund senare så kom William ( 2år ) in till vår säng som vanligt, eftersom han alltid annars brukar somna om ganska så snabbt. men tyvärr inte denna fredag. Istället så lekte han borrmaskin och vevade med sina armar i hans mammas ansikte så jag insåg att det enda var att snabbt kliva upp och även ta med han ner med. så han blev placerad i en sits i vår tvillingvagn framför barnkanalen på tv.n. Vid det laget så var klockan ca 06:00 så jag kände att jag kan lika gärna sätta mig en stund vid datorn och läsa lite bloggar och mail mm och njuta av en kopp kaffe samtidigt.

lille busfröet Erik !

Sedan när klockan slagit 7 så gick jag och Erik ut och hämtade tidningen och lagade lite frukost. Frukost ja det är verkligen hans stora tid, eftersom han är lik sin far. Vi båda två är vansinnigt hungriga på morgonen när klivit upp, fast han är nog stråt vassare än sin far. För han är verkligen utsvulten på morgonen, med tanke på att han är helt hysterisk och äter som häst. Även William och simon äter som hästar, medans vi har våra hönor Linda och Adam som istället pickar i sig några få korn innan dom är proppmätta. Men efter den mysiga frukosten med mina två yngsta söner så tänkte jag att vilken tur jag har ändå trots all skit jag lever i, som har så mysiga och friska barn. Det är speciellt viktigt för mig att jag tar tillvara på allt positivt i mina dagar eftersom jag måste ju hålla hela tiden, med tanke på rådande situation med mina barns mor.

Min vackra fru

Men även om kortet ovan här faktiskt visar precis hur hon mår för tillfället, så 'r jag hela tiden rädd för att det ska bli bakslag. För även om hon är oerhört trött och har ont så tycker jag ändå att hon mår ändå ganska hyfsat, med tanke på hur värdena på hennes sjukdom visar. i och för sig så kommer ju den där eviga febern till och från, vilket är fruktansvärt jobbigt. Men hon är ju i alla fall för stunden hemma hos oss!. Så återigen så är jag glad för det lilla med tanke på vad som jag vet kommer att hända troligtvis inom en snar framtid. Så jag har lärt mig att man ska verkligen ta till vara på den tiden som har tillsammans.

Fick idag ett trevligt samtal förresten av en trevlig kvinna som är journalist och författare, Som ville skriva om mig och min fru. Och hon poängterade också att hon inte kunde se så många bloggar som liknar min, Med tanke på att det var främst den största anledningen att jag startade den här bloggen !. Eftersom jag själv tidigare men även i dagsläget letar efter andra i samma sits eller liknande situation. Men när jag startade min blogg så kände jag att varför inte ? Om nu jag letar så borde det ju finnas andra som jag kanske kan hjälpa och stötta i samma situation som mig. Och så var också verkligen, eftersom jag fått kontakt med några som både befinner sig i liknande sits men även som precis fått vetskapen om att deras partner fått cancer mm. Så med andra ord så är jag glad över att jag gick från tanke till handling och gjorde slag i saken och skapade min blogg om precis hur det är att leva som en nygift små barnsfar med en dödsjuk fru med cancer.

Nästa vecka så ska jag faktiskt få lite avbrott i det hela och faktiskt få jobba ett tag så länge situationen tillåter dvs ? Man får helt enkelt i min situation ta en dag i taget, men det ska bli skönt att få släppa tankarna på annat ett tag och samla kraft för att orka med alltihopa. Så vilken tur att jag har svärmor som är hos oss dagligen och stöttar med allt vad det innebär !.Men vi får se hur länge det funkar, beror helt på hur sjukdomen påverkar Linda och hur det funkar med allt hemma. men helt klart är att oavsett hur länge det blir så kommer det göra nytta, med tanke på att det ger mig möjlighet att skingra tankar och ladda kraft och styrka.


min lastbil


Men till sist så måste jag berätta om kvällens mys ! Vilken mysig fredags kväll vi hade. Med pizza och mys i soffan framför tv:n till filmen om bandet Rolandz. Alltså hur kan man spela så bra som Robert gustavsson gör, Med tanke på att han verkligen är så rolig och duktig på det han gör. Men vi får se hur helgen blir, eftersom Linda är oerhört trött och har som sagt var feber på högnivå för tillfället. Men hoppas att vi slipper tråkiga sjukhusbesök på ett tag. För jag vet att det kommer ske tråkigheter, men jag vill helst av allt att det dröjer 100 år tills dess.

6 kommentarer:

  1. Det var ju spännande att få en bok skriven, var noga med vad som skrivs så ni blir nöjda ;-)) Och skönt att fredagen avslutades med kvällsmys! Jag har varit själv med barnen med ikväll, för maken har smitit på event i Skövde. Nu ska jag nog ta mig till sängen så vi får lite sovmorgon innan det är dags för JULGRANSPLUNDRING imorrn! Kram till er alla!!!

    SvaraRadera
  2. Du är en klippa, Lars!
    Ett stort lycka till, jag håller tummarna för många långa bra dagar.
    Att dela sorg, oro, hopp och glädje med oss alla är stort... att ge rollen som anhörig ett ansikte är om än större. Du är makalöst ärlig och jag hyser den djupaste respekt för dina "ups and downs"!
    Att hamna i din sits önskar ingen men du har visat hur man klarar det... dessutom med glans! Precis som Linda gör du en omöjlig situation möjlig!
    Största kramen till er båda, barnen och idag lite extra till svärmor
    <3 <3 <3 Åsa

    SvaraRadera
  3. Lars!
    Behöver ni en barn flicka eller någon extra hjälp i hemmet så säg till!
    Den utb jag läser kan man läsa i alla komuner!
    Funera på det! Alla i er familj behöver den tiden ni kan få med varandra och om jag då kan avlasta er med något så vill jag väldigt gärna göra det!

    Kramar Martina

    SvaraRadera
  4. Hej Lars.
    Förstår inte hur ni orkar. Ni bloggar för andra människors skull när ni har det som ni har det.
    Det är STORT av er i allt elände.
    All styrka och förtröstan till er båda(försöker att skriva även i Lindas blogg men mina inlägg syns inte av någon annledning) Kram och var rädda om er. Ni är speciella!

    SvaraRadera
  5. Du är bara så superduktig Lars! Verkligen duktig! Hoppas att du inser dina duktig sidor och dina specialsidor och det du är bra och bäst på!! För trots det din fru genomlider ....så gör ju du det som hon inte orkar och det vi andra inte ser!!! Kram på dig och hoppas du orkar lite till...

    SvaraRadera
  6. Vilken fin blogg du har! Den ger mycket värme och eftertanke. Massvis med kramar från Oslo

    SvaraRadera